Vad som skulle bli en fantastisk helg med linedance

....och slutade med ambulanstransport och smärtstillande.
Hade sett sjukt mycket fram emot den här helgen.Vår grannklubb Upperhall liners firade ettårsdag med workshop på dagen och dans utöver kvällen. Inget blev ju riktigt som jag tänkt mig, för att uttrycka det milt. Startade lördagen med lite välbehövlig städning av kåken (gjordes sedermera klart av mina systrar, miljoner tack till dom) och när klockan närmade sig så blev det en snabbdusch och iväg till lundsbergs bygdegård för workshop. Hade tänkt mig att vara med på workshopen, åka hem och svida om och komma tillbaka med legolådan i högsta hugg, för att fortsätta kvällen med mycket dans och några goda amerikanska pilsner.

Av detta blev nu nästan inget alls.. kände när jag gick ur bilen vid lundsberg att något inte stod rätt till i ryggen. Gick in, snörade på mig dansskorna medan ryggen blev stelare och stelare.
Efter första utlärningen gjorde det ganska ont och mitt i andra så blev jag tvungen att gå av golvet för att försöka rätta på ryggen . Hade riktigt ont när jag fick hjälp av en tjej som är massageterapeut. Det lindrade smärtan ett tag, men det var inget annat att göra än att åka hem för att inta ryggläge.

Fick några starka tabletter av min mor, men smärtan blev trots det bara värre och värre. klockan sex på morgonen var jag tvungen att gå på toaletten, men orkade inte röra mig ur sängen. Varje liten rörelse högg som knivar i min rygg, så det blev till att ringa ambulans. Mitt hus är inte riktigt byggt och inrett för att passa bårar och sånt, så med hjälp av amb.personalen var jag tvungen att gå ut till bilen. På en skala ett till tio så tror jag att min smärta var nånstans kring femton. Den första biten över "fjället" var heller ingen dröm när man låg och skakade bak i ambulansen.

Kom fram till arvika och rullades in på akuten... och vem träffade jag där? Inte en, men två sjuksköterskor som också dansar linedance i samma klubb som jag.. Fick en spruta i ryggen och en i låret som skulle vara smärtstillande. Var nog ganska fullproppad med mediciner under hela söndan. Så kom jag upp på avdelningen och dags för nästa överraskning. På samma rum som jag låg en äldre man med diskbråck, och han bor bara en mil från mig... Efter nån timme var det dags igen. Då kom det in en tjomme från koppom som jag känner väl, han hade en fraktur på en kota efter lite ovarsam äppelplockning. Där låg vi alltså tre stycken från Eda kommun på samma rum. Vi har pratat och skojat och skämtat hela tiden vi låg där, så det hann inte bli särskilt långtråkigt. Klockan två igår så fick jag åka hem, med att halvt apotek i bagaget och sjukskrivning i två veckor.

Dom gjorde en röntgen på mig det sista dom gjorde, så det ska bli spännande att höra vad den säger. I övrigt hoppas jag bara att det går över så fort som möjligt så at man kan komma tillbaka till jobb och dans..

I dimman /kutten